I dagens elsystem spelar energilager och flexibilitetstjänster redan en viktig roll för att göra elsystemet mer effektivt. Genom att använda energilager kan vi öka uttagen i områden med begränsad nätkapacitet och minska kostnaderna för kunder som laddar elbilar under lågprisperioder. Men än så länge är användningen och påverkan på transmissionsnätet begränsad. Det förväntas dock att detta kommer att förändras framöver.
Den kraftiga ökningen av elektrifiering inom industrin och andra sektorer, där man tidigare varit beroende av fossila bränslen, kräver en betydande ökning av elproduktionen i det svenska elsystemet. Utmaningen är att det går snabbare att ändra energianvändningen från fossila bränslen till el än att bygga ny elproduktion och öka överföringskapaciteten i elsystemet. Detta innebär att risken för elbrist förväntas öka om inga åtgärder vidtas. Energilager och flexibilitet bedöms vara nyckelfaktorer för att övervinna denna utmaning.
En stor del av den nya elproduktionen förväntas komma från väderberoende källor som vind- och solkraft, oavsett vad som händer med utbyggnaden av kärnkraft och annan planerbar elproduktion i framtiden. Detta ökar variationerna i elproduktionen, både under dagen och mellan årstiderna, och ökar behovet av att balansera produktion och förbrukning. Här spelar energilager och flexibilitet en avgörande roll för att möta behoven av god leveranssäkerhet i elsystemet.
Det finns olika former av flexibilitet som energilager kan bidra med i elsystemet. Dessa inkluderar effektflexibilitet, spänningsflexibilitet, överföringsflexibilitet och energiflexibilitet. Genom att använda energilager på olika nivåer i elsystemet, från lokal- till transmissionsnät, kan vi uppnå fördelar som ökad balansering, bättre utnyttjande av kapacitet och ökad överföringskapacitet.
För att klara omställningen till ett elsystem med en högre andel väderberoende elproduktion och ökad elanvändning behövs mer flexibilitet, inklusive energilager. En långsiktig marknadsanalys utförd av Svenska kraftnät visar att flexibilitet är en viktig del av energiomställningen. Detta innebär att behovet av energilager förväntas öka framöver.
Även om behovet av energilager är tydligt, är det svårt att exakt uppskatta den kvantitativa potentialen för energilager. Det är dock rimligt att dra slutsatsen att elektrifieringen av industri och annan elanvändning måste ske på ett sätt som möjliggör flexibilitet för att undvika risker för effektbrist. Det kan leda till ökade behov av energilager och anpassningar i olika tekniska lösningar.
Energilager och flexibilitet kommer att kunna stödja elsystemet genom att bidra till en säker systemdrift och effektivt nätutnyttjande. Energilager kan användas för att optimera transmissionsnät, region- och lokalnät som behöver byggas i samband med elektrifieringen. Dessutom kan energilager ersätta eller skjuta upp nätinvesteringar och vara en del av totalförsvaret för att säkra elförsörjningen vid störningar.
Det finns olika drivkrafter för aktörer i samhället att investera i energilager. Dessa inkluderar att minska energikostnader genom anpassning av förbrukning och effektuttag, skapa lokal redundans för kritiska funktioner, möjliggöra driftsäker elförsörjning för isolerade elnät och möjliggöra handel med el på flexibilitets- och stödtjänstmarknader.